I tanken nära
trots avståndet som skiljer
möt min själ i kväll
En bild ...
... och lite ord därtill
lördag 21 oktober 2017
Vargarna
Vargarna -
de räds inte längre ljuset
ser deras öppna käftar
känner deras blodtörst
Jag bygger murar
befäster min borg
sätter vaktposter
runtom
Försöker skydda mina barn
lär dem knep
så monstren
ej ska få vittring
Ser andra slukas
desillusionerade
trötta själar
som ger upp
Vargarna -
de räds inte längre ljuset
men jag ger inte upp
motar tillbaka dem in i mörkret
de räds inte längre ljuset
ser deras öppna käftar
känner deras blodtörst
Jag bygger murar
befäster min borg
sätter vaktposter
runtom
Försöker skydda mina barn
lär dem knep
så monstren
ej ska få vittring
Ser andra slukas
desillusionerade
trötta själar
som ger upp
Vargarna -
de räds inte längre ljuset
men jag ger inte upp
motar tillbaka dem in i mörkret
Jag går förbi
Hon sitter vid dörren
jag går förbi
har min kasse i handen
Hon sträcker ut en hand
jag går förbi
funderar över kvällens mat
Hon ber om hjälp
jag går förbi
ser ner och undviker blicken
Jag går förbi
det är tomt vid dörren
jag får en klump i magen
jag går förbi
har min kasse i handen
Hon sträcker ut en hand
jag går förbi
funderar över kvällens mat
Hon ber om hjälp
jag går förbi
ser ner och undviker blicken
Jag går förbi
det är tomt vid dörren
jag får en klump i magen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)